Foto: Kathleen Austin Kuhn via Pexels
Elsäkerhetsverket rekommenderar en elbesiktning när ett hus byggt före 1970 byter ägare. Skälet finns i brandstatistiken, och det säger samtidigt något om vad besiktningen går ut på: den letar där den har störst chans att hitta något, alltså i elcentralen och i uttagen. Kabeln inne i väggen, som många oroar sig mest för, är den del besiktningen ser sämst.
Underlaget är ovanligt konkret. På regeringens uppdrag utredde myndigheten under 2022 om elbesiktningar i bostäder borde bli ett krav, tidsatte varje kontrollpunkt och gick igenom 162 riktiga besiktningsprotokoll. Slutsatsen blev nej till kravet, men på vägen dit beskrevs en elbesiktning i detalj.
Varför gränsen går vid 1970
Rekommendationen är formulerad snävt. Elsäkerhetsverket skriver att du minst bör göra en elbesiktning vid överlåtelse av äldre hus, alltså hus byggda före 1970, och vid överlåtelse där användningen eller belastningen av elanläggningen väsentligen förändras. Årtalet är inte valt på känsla. Myndigheten konstaterar att hus byggda före 1970 har högre risker och sticker ut i brandstatistiken.
En orsak har ett namn. I rapporten Elbesiktningar i bostäder beskrivs att många bostadsinstallationer fram till 1960-talet utfördes med så kallade tjärkablar, OVIR, en ledningstyp för förläggning i installationsrör. Isoleringen torkar ut med åren, vilket gör den känslig för rörelse. Den kan då spricka och falla isär, till exempel när någon senare arbetar i installationen. Riskerna minskar i takt med att kablarna fasas ut, men i ett hus som aldrig har elrenoverats kan de ligga kvar.
Den andra orsaken är hur vi bor. Äldre hus har färre uttagsställen än vi använder i dag, och belastningen har ökat sedan installationen gjordes. Till det kommer att uttagen i hus byggda före 1994 lagligen kan vara ojordade i torra bostadsrum med isolerande golv, som sovrum och hall. Det som däremot aldrig är tillåtet, oavsett byggår, är att ha både jordade och ojordade uttag i samma rum. Det står i myndighetens checklista för kontroll av elanläggning, och det är en av de brister en besiktning ska fånga.
Punkterna som gås igenom
En elbesiktning är i första hand okulär. Undantaget är kopplingsutrustningarna, där kapslingar ska öppnas, eftersom det är innanför luckan felen syns. Enligt utredningens sammanställning bör kontrollen omfatta:
- Elcentralen: kapslingens täthet, hur ledarna är anslutna och den så kallade nollskruven.
- Hela anläggningen: isolationsmätning, samt kontroll av att gruppförteckningen faktiskt stämmer med verkligheten.
- Jordfelsbrytaren: prov med testknappen, och vid en utökad besiktning även med instrument.
- Vägguttagen: fastsättning, kapsling och skyddsledarfunktion, antingen med en enkel vägguttagsprovare eller med ett kontinuitetstest.
- Fasadmätarskåp, laddbox, solcellsanläggning, batterilager och övriga fast installerade apparater.
I kök, toalett och badrum kontrolleras alla åtkomliga punkter, och uttagen för spis, ugn och häll ska kontrolleras trots att de sitter svåråtkomligt. I sovrum, allrum och hall räcker en okulär genomgång, med närmare kontroll av de uttag som används ofta. En sak är värd att veta i förväg: i en besiktning ingår bara att notera fel och brister. Att åtgärda dem gör någon annan, vid ett annat tillfälle.
Där besiktningen ser skarpt, och där den är nästan blind
Utredningen viktade sina kontrollpunkter mot brandstartsorsakerna i småhus under åren 2018 till 2020, och där blir skillnaderna stora. Elcentralen står för 16,2 procent av elbränderna, och myndigheten bedömer att 90 procent av dem kan förebyggas genom besiktning. Eluttag och lamputtag står för 18,4 procent, med bedömd effekt 85 procent. Skälet är enkelt: bränder i centraler beror till stor del på inträngande smuts och vatten och på dåligt dragna anslutningar som ger varmgång, och sprickor eller missfärgningar på ett uttag syns med blotta ögat.
Sedan kommer den andra halvan. Elkabel och elledning står för 10,3 procent av bränderna men bedöms bara till 20 procents effekt, kopplingsdosan för 4,4 procent vid 25 procent, strömställare och dimmer för ännu mindre. Räknar man ihop myndighetens egna tal blir kontrasten tydlig: av bränderna som startar i elcentralen eller i uttagen bedöms nästan nio av tio kunna förebyggas, av dem som startar i kabeln, kopplingsdosan, strömställaren eller dimmern drygt en av fem. En elbesiktning är alltså inte en röntgen av väggarna. Den är en noggrann genomgång av det som går att komma åt.
Nästan alla hus får anmärkningar
Av de 162 besiktningsprotokoll som analyserades hade samtliga hus utom ett brister eller påpekanden. I 38,2 procent av anläggningarna hittades mycket allvarliga brister som kräver omedelbar åtgärd, och i 82,7 procent allvarliga brister som bör åtgärdas inom ett till fem år. Drygt 60 procent av husen hade sex eller fler anmärkningar. Att få en lista är alltså normalfallet, inte ett tecken på att just ditt hus är misskött.
Tidsåtgången överraskar också. Utredningen beräknade 2,7 timmar för hus byggda till och med 1969 och 3,3 timmar för hus byggda efter 1994. Ett äldre hus kräver djupare kontroller, men har färre besiktningspunkter, så det är de nyare husen som tar längst tid.
Överlåtelsebesiktningen är inte samma sak
Här sitter den vanligaste missuppfattningen. En elbesiktning ingår i regel inte i en vanlig överlåtelsebesiktning, skriver Elsäkerhetsverket. Utredningen är ännu tydligare: vid dagens överlåtelsebesiktningar anlitas sannolikt en besiktningsperson med generella kunskaper om bostäder, inte specifika om el, vilket kan invagga köparen i en falsk trygghet.
Eftersom det inte finns något krav finns det heller ingen reglerad kompetens för den som elbesiktar en villa. Myndigheten nöjer sig med att du ska försäkra dig om att besiktningspersonen har rätt kunskap och erfarenhet. Anlitar du ett elinstallationsföretag ska det vara registrerat hos Elsäkerhetsverket för verksamhetstypen Bostäder, vilket du kontrollerar gratis i e-tjänsten Kolla elföretaget. Vill du börja med att se vilka företag som finns i din kommun kan du utgå från vår behörighetskoll per kommun och sedan kontrollera varje kandidat mot registret.
Varför det aldrig blev ett krav
Regeringen gav uppdraget i december 2021, och svaret kom i oktober 2022: elbesiktningar kan minska antalet elbränder och elolyckor, men ett bindande krav är inte samhällsekonomiskt försvarbart. Förklaringen hänger ihop med allt ovan. En stor del av elbränderna startar i elprodukter och på spisen, och sådant hittar ingen besiktning av fasta installationer. Av 16 kartlagda europeiska länder har drygt hälften någon form av besiktningssystem, men jämförbar statistik saknas, så ingen kan säga vad de gett.
Kvar står ansvaret, och det är ditt från den dag du tar över huset. Som innehavare ska du se till att brister åtgärdas oavsett hur och när de uppkommit, och myndigheten påpekar att reglerna om dolda fel gäller även elen, utan några särskilda undantag. Utredningen såg dessutom att just ägarbytet är riskögonblicket: ett hus som ett äldre par har bott i under decennier används på ett helt annat sätt av en barnfamilj, och brister som legat tysta kan då bli farliga. Vad du själv får göra i en elinstallation i ett gammalt hus är en fråga för sig, och vilka behörigheter yrkestiteln vilar på reder vi ut i genomgången av att välja rätt elmontör.